så....
Du anar inte hur mycke jag saknar dej,de går inte att beskriva den här känslan att vara med dej, de är helt galet, hoppas du förstår vad jag menar.
Så...
Leende läppar, gråtande själ, hemska tankar fastän jag vill väl. Ledsna ögon, falska skratt , kalla tårar som faller varenda natt. Jag är stark på utsidan men svag här inne, mörka stunder i mitt sinne. Jag bär en mask som ingen kan se, de är den som hjälper mej att le. Varför är de bara jag som vill? Mina tårar har blivit min evighet. Ingen kan föreställa sej hur mitt liv ser ut. Svar här, snart tar mitt liv slut. Jag måste bestämma mej vad jag ska göra,varför måste livet vara en jävla stor röra?Kan nån hjälpa mej ut från deprimationen,nu vill jag bara bort från jorden. En lycklig saga som plötsligt försvinner,
tar sitt förväl, tårar som rinner. Många skrattar, hjärtat gråter,lyckan gick och kommer aldrig åter. Du fanns alltid för mej, jaa de va du och jag. Men nu finns du inte kvar, ingenting känns bra. Varför gjorde du detta de ska du faan förklara!
Att förlora dej för någon annan, jag kände mej faan ratad. Jag känner mej nerspottad, hatad och sprakad. Kan inte vänja mej, för känslorna är katastrofala. Minnerna dom svider, kan inte tänka på något annat. Du va den som faans, med en hjälpande hand. En värmande famn, när de behövdes som mest. Jag va så sjukt stolt, kallade dej för min. Men du sa orden som av bedövande slag. De låter löjligt men jag känner mej som ett behövande barn. Känner ett så jävla stort behov av din värme,av alla så vill jag bara ha honom. Mina känslor har nu stampat i marken. Känns som om jag ska drunka när jag famlar i vattnet....
Så...
Leende läppar, gråtande själ, hemska tankar fastän jag vill väl. Ledsna ögon, falska skratt , kalla tårar som faller varenda natt. Jag är stark på utsidan men svag här inne, mörka stunder i mitt sinne. Jag bär en mask som ingen kan se, de är den som hjälper mej att le. Varför är de bara jag som vill? Mina tårar har blivit min evighet. Ingen kan föreställa sej hur mitt liv ser ut. Svar här, snart tar mitt liv slut. Jag måste bestämma mej vad jag ska göra,varför måste livet vara en jävla stor röra?Kan nån hjälpa mej ut från deprimationen,nu vill jag bara bort från jorden. En lycklig saga som plötsligt försvinner,
tar sitt förväl, tårar som rinner. Många skrattar, hjärtat gråter,lyckan gick och kommer aldrig åter. Du fanns alltid för mej, jaa de va du och jag. Men nu finns du inte kvar, ingenting känns bra. Varför gjorde du detta de ska du faan förklara!
Att förlora dej för någon annan, jag kände mej faan ratad. Jag känner mej nerspottad, hatad och sprakad. Kan inte vänja mej, för känslorna är katastrofala. Minnerna dom svider, kan inte tänka på något annat. Du va den som faans, med en hjälpande hand. En värmande famn, när de behövdes som mest. Jag va så sjukt stolt, kallade dej för min. Men du sa orden som av bedövande slag. De låter löjligt men jag känner mej som ett behövande barn. Känner ett så jävla stort behov av din värme,av alla så vill jag bara ha honom. Mina känslor har nu stampat i marken. Känns som om jag ska drunka när jag famlar i vattnet....
Kommentarer
Postat av: adam
haha jasså? ;D
Postat av: angelika
vem?:]<3
Postat av: emelie
sv: sova och plugga typ, själv?:)<3
Postat av: emelie
sv: haha minne som en gulfisk:]?
Postat av: adam
nja inte många men säkert några tjejer som gör de;D
Postat av: angelika
sägsägsäg:P<3
Postat av: emelie
sv: haha okej:]<3
varför var du inte på skolan idag:o?
Postat av: emelie
sv: haha söt:P<3
Postat av: emelie
det sug, egentligen måste man vara med en gång för typ omdömerna men jag vägrar:]<3
Postat av: D3a
Vem? Jonas? ;3
Trackback
